I processen att köra behöver bilen ofta ändra körriktning enligt förarens vilja, vilket är den så kallade bilstyrningen. När det gäller hjulförsedda fordon är sättet att förverkliga styrningen av fordonet att föraren får hjulen (rattarna) på fordonets styraxel (vanligtvis framaxeln) att avböja en viss vinkel i förhållande till den längsgående axeln av fordonet genom en uppsättning specialdesignade mekanismer. När bilen kör i en rak linje påverkas ratten ofta av vägytans interferenskraft i sidled och böjer sig automatiskt för att ändra körriktningen. Vid denna tidpunkt kan föraren också använda denna mekanism för att avleda ratten i motsatt riktning, för att återställa bilens ursprungliga körriktning. Denna uppsättning speciella institutioner som används för att ändra eller återställa bilens körriktning kallas bilstyrsystemet (allmänt känt som bilstyrsystemet). Därför är bilstyrsystemets funktion att säkerställa att bilen kan styras och köras enligt förarens vilja. [1]
Konstruktionsprincip redigering sändning
Automotive styrsystem är indelade i två kategorier: mekaniska styrsystem och servostyrningssystem.
Mekaniskt styrsystem
Det mekaniska styrsystemet använder förarens fysiska styrka som styrenergi, där alla kraftöverföringsdelar är mekaniska. Det mekaniska styrsystemet består av tre delar: styrmekanism, styrväxel och styrväxelmekanism.
Figur 1 visar ett schematiskt diagram över sammansättningen och arrangemanget av det mekaniska styrsystemet. När fordonet svänger applicerar föraren ett vridmoment på ratten 1 . Detta vridmoment matas in till styrväxeln 5 genom styraxeln 2, styrkardanknuten 3 och styrtransmissionsaxeln 4. Vridmomentet som förstärks av styrväxeln och rörelsen efter inbromsning överförs till styrvipparmen 6 och överförs sedan till styrspindeln 8 fäst på vänster styrspindel 9 genom den raka styrstången 7, så att den vänstra styrspindeln och den vänstra ratten som den stöder överförs. Ratten avböjd. För att avböja den högra ratten 13 och den högra ratten som den stöder i motsvarande vinklar, är en styrtrapets också anordnad. Styrtrapetsen är sammansatt av trapetsformade armar 10 och 12 fästa på vänster och höger styrspindel och en styrande dragstång 11 vars ändar är förbundna med de trapetsformade armarna med kulgångjärn.
Figur 1 Schematiskt diagram över sammansättningen och layouten av det mekaniska styrsystemet
Figur 1 Schematiskt diagram över sammansättningen och layouten av det mekaniska styrsystemet
Serien av komponenter och delar från ratten till styrtransmissionsaxeln hör till styrmekanismen. Serien av komponenter och delar (exklusive styrknoppar) från styrvipparmen till styrtrapetsen hör till styrtransmissionsmekanismen.
servostyrningssystem
Servostyrningssystemet är ett styrsystem som använder både förarens fysiska styrka och motorkraften som styrenergi. Under normala omständigheter tillhandahålls endast en liten del av den energi som krävs för styrningen av bilen av föraren, och det mesta tillhandahålls av motorn genom servostyrningsanordningen. När servostyrningsanordningen går sönder bör dock föraren i allmänhet självständigt åta sig uppgiften att styra fordonet. Därför bildas servostyrningssystemet genom att lägga till en uppsättning servostyrningsanordningar på basis av det mekaniska styrsystemet.
För ett tungt fordon med en maximal totalvikt på mer än 50 ton, när servostyrningsanordningen slutar fungera, är kraften som föraren applicerar på styrspindeln genom den mekaniska drivlinan långt ifrån tillräcklig för att avleda ratten för att uppnå styrning . Därför bör servostyrningen av sådana fordon vara särskilt tillförlitlig.
Figur 2 Schematiskt diagram över sammansättningen av det hydrauliska servostyrningssystemet
Figur 2 Schematiskt diagram över sammansättningen av det hydrauliska servostyrningssystemet
FIKON. 2 är ett schematiskt diagram som visar sammansättningen av ett hydrauliskt servostyrningssystem och rörarrangemanget för den hydrauliska servostyrningsanordningen. Komponenterna som hör till servostyrningsanordningen är: en styroljetank 9, en styroljepump 10, en styrventil 5 och en styrmotorcylinder 12. När föraren vrider ratten 1 moturs (vänsterstyrning), driver den styrande vipparmen 7 den raka styrstången 6 för att röra sig framåt. Dragkraften hos den raka dragstången verkar på styrspindelarmen 4 och överförs till trapetsarmen 3 och den styrande dragstången 11 i tur och ordning, så att den rör sig åt höger. Samtidigt driver den raka styrstången även slidventilen i styrstyrventilen 5, så att den högra kammaren i styrkraftcylindern 12 är ansluten till styroljetanken med noll vätskeyttryck. Oljepumpens 10 högtrycksolja kommer in i styrkraftcylinderns vänstra hålighet, så den åt höger hydrauliska kraften på styrkraftcylinderns kolv utövas på dragstången 11 genom tryckstången, vilket också får den att flytta till höger. På detta sätt kan ett litet vridmoment som föraren applicerar på ratten övervinna det vridmoment för styrmotståndet som verkar på ratten vid marken.
